Dessa dagar denna vecka har varit så intensiva så att jag inte har hunnit med att motionera. Jobb i från morgon till sent på kvällarna, jag behöver hitta tiden då jag har ett stort behov av motion för att må bra. Det som är positivt är att jag inte hinner tänka på det tråkiga, jag är tvungen att ha fokus på mina uppgifter.
Jag föreläste på SpringPriden i helgen, vilket också betyder ett forum där fördomar kommer i fokus. Jag har en del tankar kring fördomar, varför hinner vi människor med i sitt liv att fördöma andra? Vi tycker och tänker om andra och tycker att vissa saker inte är okej. Kanske tycker man något om etnicitet, homo, bi, trans-sexualitet, queer, funktionshinder, ålder, religon eller att någon är för tjock. Att vara helt fördomsfri är ovanligt. Men att erkänna att man har fördomar är positivt för det är då först kan man göra något åt det.
Tillexempel; Vissa kanske inte tycker det är okej med homosexualitet. Jag undrar vad är det för fel att älska en annan människa motsatt kön eller samma kön? Vem har att göra med vad som händer i mitt sovrum? Jag tänker att det fint att möta kärleken varför kan man inte bara glädjas över att kärleken finns mellan två människor.
Jag undrar när livet är så kort som det är, hur vi människor har tid med att fördöma andra? Jag och min kvinna som nu är en ängel har blivit utsatta för fördomar, vi har till och med varit under hot, dödshot. Varför? Jo för att vi älskade varandra och för att hon var född i ett fängelse i en manlig kropp men kände sig som kvinna. Hon var född i ett funktionshinder som gick att förändra. Hon fick bli hel som kvinna innan hon lämnade jordelivet och blev en ängel.
Vem har rätten eller tar sig rätten att döma en annan människa, varför gör vi människor det? Kanske på grund av okunskap.
Olikheter skapar dynamik!
Känn lättheten i dina steg. Se dina strålande ögon. Det utstrålande du är här just nu. Gör anspråk på det.
Louise L Hay
livskonto@gmail.com
